Bloggbyte

Pa grund av krangel med den har bloggen kommer jag i fortsattningen att finnas pa den sarlika adressen:

http://kiltanzania.blogspot.com

Dagarna gar

Nu har det snart en vecka forflutit har i ett varmt Tanzania.
Ibland ar det en oerhort tryckande varme. Det ar inte sa skont.
Den har veckan har jag mest akt runt med Charles i hans bil, besokt diverse folk och akt mellan kyrkor. 3 begravningar har det varit dar jag suttit med och iaktagit. Nagot man inte ar van vid ar att kistan oppnas nar avskedet ar. Da som alla de anhoriga och de som ar dar ska ga runt kistan och titta pa den dode. Det kanns lite underligt, men samtidigt kanske bra. Vi i Sverige ar ju inte vana att se doda manniskor. Manga har kanske inte sett en dod under hela sitt liv.
Idag har jag varit pa en korfestival. Kvinnokorer fran forsamlingar runt omkring deltog med sanger. Det var kul. Men det tog lang tid. I 5 timmar satt jag pa en hard stol. Nar korerna hade sjungit fardigt skulle nagra personer saga val valda ord. Det var meningen att en prast skulle saga nagot pa 2-3 minuter, istallet holl hon pa i 15 minuter. Det kanske ar sa, nar vi praster far en mikrofon i handen, da maste vi saga nagot. Fast det verkar ju vara sa med afrikaner ocksa. De pratar garna, och mycket, och lange. Dessutom inte sa kul nar jag inte forstar speciellt manga ord swahili.
I morgon ar det en stor gudstjanst, sammanlyst i ett helt distrikt (kontrakt). Da ska vi svenskar ocksa vara med i liturgin. Jag har forstatt att jag och Lotta pa nagot satt ska bli installerade som praster har i stiftet under de veckorna vi ar har. Ska bli intressant.
Jag saknade nog midsommarfirandet igar. Har var det som en vanlig dag. Men jag kommer nog fa tillfalle till fler midsommrar i Sverige.

Ordning mitt i kaoset

Jag forundras over hur allt fungerar mitt i kaoset. Jag har varit i Afrika tidigare och i andra lander dar det tycks finnas en ordning mitt i det som verkar rorigt. Ett tydligt exempel ar trafiken. I den forsta anblicken ser det ut som om alla bilar aker precis over allt. Men efter ett tag kan man skonja en ordning nagon stans. Bilister kor pa och den som ar snabbast och har storst fordon kor forst. Men sa fort nogon gor nagot fel, ja da far man veta det. Min handledare Charles, som annar ar en lugn och vanlig sjal, brusar till ibland, vevar ner fonsterrutan och hojtar pa sina medtrafikanter.

Nog om det. Idag ska vi traffas i prastkollegiet i det distriktet som Dar Es Salaam tillhor. Prasterna traffas varje torsdag for att ha ett bibelstudium infor den kommande sondagens predikan. Detta ar en oerhort bra ide' tycker jag. Kanske nagot att ta efter, vi far se.
Det finns en liten oro hos mig. Jag vet inte om jag kommer att fa predika under vistelsen har i Tanzania. Men om jag ska gora det, sa kanns det lite oroligt. Ska jag predika pa engelska for afrikaner...? Det ar nog svart att forbereda en predikan annars...och nu blir det pa engelska.

Resan har borjat

Da var det dags att borja skriva i den har bloggen.
Har ar det tankt att jag ska beratta lite vad som hander under min vistelse i Tanzania de kommande 6 veckorna. Har kommer ocksa tankar att skrivas ner om landet och vad jag ar med om.
Jag ar alltsa har som en del i ett utbytesprojekt mellan Karlstads stift (Svenska kyrkan) och Ostra kuststiftet i Tanzania (Evangelical Lutheran Church in Tanzania).
Jag har blivit placerad i en kyrka som heter Kijitonyama Lutheran Church och min handledare heter Rev. Charles Mzinga. Jag har fatt ett rum hemma hos honom och hans familj, fru och en dotter pa 7 ar, plus ett antal slaktningar som ocksa bor dar.
Vad jag kommer att gora de kommande veckorna vet jag inte sa mycket om an, men det handlar om att folja med i det tanzanska livet och se hur kyrkan fungerar.
Det ar varmt har, idag skiner solen valdigt starkt. Det ar ocksa fuktigt i luften. Det ar rena tropikvadret :)

Pa aterseende.